Lyckades ordna mitt första besök på en italiensk polisstation. Dock inge Montalbano här heller, såg ut som jag skulle in på ett industriområde men väl innanför någon konstig port möttes jag av en (visserligen snygg!) polis som förklarade vart jag skulle. Helt dött var det men hittade ett väldigt spartanskt kontor där det satt två poliser och ena hjälpte mig. Skönt att det knappt va en människa där så gick fort och smidigt. Kan ju hoppas att de får tag i åtminstone nycklar, men har inga direkta förhoppningar.

Sen åkte jag till skolan, förbi posten, hade lektion i ordentlig speed och som tur var jag klar 1 timme tidigare så kunde gå hem och möta Cilla då vi ju bara hade hennes uppsättning nycklar, sen vaxning och sen varit hemma. Köpt lite vin till kvällen (överasknings-/avskedsfest) och gick även in till min älskade skomakare och undrade om han kunde kopiera nycklar (Cilla var snäll och ringde och kollade med vår landlady - min italienska klarar jag mig på hos polisen men inte att förklara över telefon då det lättare blir missförstånd när det gäller sånt här) och ja sa han, tog dem och ordnade på 3 minuter. Tack o tack! Nu saknar jag bara mina fina fina nyckelringar. Ena som det var skrivet "Love" (á la den i sexandthecity the movie) och den andra en present från Furla. Jag får gå på jakt efter ny. En som verkligen är jag.

Någonstans däremellan lyckades jag spräcka glasskivan i min nya tavelram när jag skulle sätta i bilden som jag ordnat. Bra där, Johanna! Blev väldigt besviken och har ingen som helst lust att köpa ny på IKEA.

Nu blir det ett par timmar plugg innan fest.