När väckarklockan ringer 08.30 en söndag(!) för att det är dags att poppa stackars Simone med antibiotika känns det tungt. Ännu tyngre när jag måste skaka D för att han ska ta sig upp och ordna detta. Medan jag fick vända på mig och fortsätta halvsova, hehe.. Men sen somnade vi om allihop en liten stund innan vi fick sällskap av S i sängen med morgonmys. Att ha Simone hemma är så mysigt, särskilt morgon & sen kvällstid. 

 

I förrgår satt jag och S och tittade på ett TV-program om bröllop och han kläcker ur sig "Men, när ska du gifta dig med pappa då?" Hehe. Jag svarade att det fick han fråga sin far för jag vill att mannen ska ta tag i det men som svar får jag att "kvinnor är ju mer engagerade i den världen (bröllopsvärlden)" så Simone tyckte jag skulle ta hand om det. Haha! Undrar vad som försigår i hans lilla huvud ibland...

Tidigare under samma dag frågade ägaren av baren mittemot oss om min ring var en förlovningsring och tyckte väl att det var dags(?) och en helt okänd tant sa då till Davide att jag verkligen var "att gifta". Lite för mycket för en och samma dag. Nu är det ju tur att jag inte har någon som helst lust att gifta mig för tillfället, annars hade han nog börjat känna stressen från alla dessa håll, hehe..

 

Nu ska jag in i duschen en snabbis, sminka mig, måla om naglarna och försöka hitta något fint att ha på mig. Noll inspiration. Regnet idag gör det ju inte lättare heller.